Det hela började så bra - det är nämligen vår två-åriga bröllopsdag idag <3 och det skulle vi fira med en god middag på en restaurang alldeles vid sjökanten, barnen skulle stanna och hemma och allt var underbart.
Till att börja med så var mannen inte hemma när jag vaknade utan hade tagit båten en sväng ut på sjön. När han sedan kom hem så klagade han över ont i halsen och gick för att vila sig lite. Sen var det igång........... han blev sämre och sämre, ringde vårdcentralen, kom inte fram, ringde sjukvårdsupplysningen, fick journummer till vårdcentralen, kom inte fram, ringde sjukvårdsupplysningen, bestämdes att han skulle åka in, jag ringde efter svärfar som skulle komma på ett litet ögonblick. Nu gällde det bara att ta sej ner för trappen för att invänta honom. Först till toa, men faller ihop på golvet och kan inte ta sej dit utan hjälp, ner för trappen men säckar ihop på hallgolvet. Hyperventilerar och blir alldeles stressad. Jag ringer till slut 112 och de bestämmer sej för att skicka en ambulans. Svärfar kommer, ambulansen kommer. Svärfar åker före in till sjukhuset, ambulansen efter. Jag stannar hemma med barnen, tror att det är det bästa man vet aldrig hur de reagerar och kanske inte så lätt att ha farfar här då! Varken för honom eller dem.
Efter diverse provtagningar inne på sjukhuset så visar det sej, i a f nu i kväll utan alla provresultat, att han har hög feber och halsfluss.......... så snopet men väldigt tacksamt. Håller alla tummar för att det inte blir nåt "mer" i morgon när resten av testsvaren kommer. Han får en natt på sjukhuset och jag får fira bröllopsdagen tillsammans med barnen! Men bara han är frisk så är jag nöjd!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar